Välkomna, Vänner!






Han håller mig kär och jag skall befria honom, jag skall beskydda honom, ty han känner mitt namn. (Psaltaren 91:14)

Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, (2 Petrusbrevet 3:9)



Egentligen spelar det ingen roll hur någon beter sig mot oss i den här världen, för Gud känner oss. Vi kan ställas inför mycket, men oavsett vad det än är, så kände Gud oss innan vi ens föddes till världen. Han kände oss innan våra föräldrar kände oss, och visste vilka vi var.

Vi kanske har formats till några andra än till dem som vi verkligen är, i det här jordelivet. Och det kan ha skett med många.

Men när exempelvis samhället behandlar människor okänsligt, när människor reduceras till en siffra eller till en punkt i en statistik, när en människas omistliga värde och integritet inte uppfattas, eller när hennes av Gud givna frihet och autonomi inte tas i beaktning, så är människor fortfarande inte siffror eller punkter, utan eviga själar, och deras värde, integritet, frihet och autonomi är fortfarande deras, givna av Gud, och omöjliga att tas ifrån människor. Det spelar ingen roll vilka lagar som klubbats igenom. Det spelar ingen roll vad opinionen säger. Det spelar ingen roll om krafter försöker att göra om människan. Det spelar faktiskt inte någon roll om människor dödas och stampas på. Gud känner dem alla, och kände dem alla innan de kom hit, och kommer att känna dem alla i evighet.

Evighet. Det är en rätt lång tid. Det är i det perspektiv som allt bör ses. Hur någon än formats i det kortsiktiga, och hur den individen än hanterar det, så är det i evigheten som allt avgörs.