Välkomna, Vänner!





Men en sak får ni inte glömma, mina älskade: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag (2 Petrusbrevet 3:8)


Tid verkar vara en ständigt närvarande faktor i människors liv. Visst är det oomtänksamt att låta någon vänta, att vara sen tid en utsatt tid. Visst är det fånigt att lägga tid på oväsentliga saker.

Det finns många teorier om tid. Många vetenskapsmän är överens om att tiden finns. Andra talar om "spacetime" som en del av universums lagar. Rösterna om tiden är många. Låt oss nämna en. Max Tegmark, fysiker vid Massachusetts Institute of Technology: "Enda skälet till att jag känner att jag har ett förflutet är att min hjärna innehåller minnen". Eller varför inte citera Albert Einstein, som så ofta är den som citeras, ibland korrekt och ibland inkorrekt, när människor ska klämma i och hävda något med emfas och med hjälp av den mest kända auktoriteten som de kan komma att tänka på: "Det förflutna, nuet och framtiden är bara illusioner, även om de är envisa illusioner".

Här kan man dra iväg... Egentligen kan man nöja sig med att säga att det alltid är NU. Det har alltid varit nu, och kommer alltid att vara nu.

Tiden, och evigheten, är på sanningens sida. Den sanna människan har all tid i världen. Lögnare försöker skynda sig ibland. Det hjälper inte.